E. Andersson

Har varit i hemstaden i några fina dagar och idag så tog jag en promenad till kyrkogården vid Malmslättsvägen, som så många gånger förut.
Där såg jag en gravsten som var graverad med först ett mansnamn och 1913 - 1984. Sen ett kvinnonamn och 1917 - 1994.
Under detta så stod det "Tack för de lyckliga åren".



"Tack för de lyckliga åren" skrev makan, och maken höll säkerligen med.
Vackert sätt att sumera livet.
Deras liv är en gåva till varandra, och dom tackar varandra för den gåvan.

Ibland när man ser på en tavla eller på ett liv så är det svårt att se vad det är förrän någon ger en ledtråd. Ibland kan an inse vad saker varit eller är när man ställer sig en bit ifrån och får lite perspektiv på det.
Ibland är det skönt om någon ger en nyckeln eller ledtråden, ibland är det allra bäst att luska ut det själv.
Senaste dagarna har varit hårda, och det kan ibland vara svårt att se meningen med var dag.


För övrigt, gratts till mina vänner Mattias och Linnea som för en vecka sedan fick en son vid namn Joshua.

Idag blev jag påminnd om att livet alltid överraskar en. Vägen man ser framför sig är inte alltid den man ska gå.

Har just återvänt ifrån en veckas vistelse i de norra delarna av riket, och då mer specifikt Umeå. Jag fick följa med, likt en praktikant, i Olivias nya liv och det var mycket trevligt även om min själ vant sig vid kontinentklimatet som härjar här i södern. När jag anlände var det -7 celsius och mer snö än jag tidigare sett.
Som sagt så fick jag följa med in i Olivias liv och vardag, och vi hann med många av dess beståndsdelar.

Senaste tiden har varit väldigt mano, vissa dagar melankoliska, vissa dagar upprymda. Jag tror det är mina känslor som viner likt vinden i vardagsrymden. Känslor för människor, kvinnor, vädret och vardagen. Jag tror att jag måste ta tag i att tämja mitt jag och veta åt vilka håll jag ska gå mer än att känna in dagen. Det kan vara en väldigt missvisande värld om man lever den i den andan.
Men det mesta ordnar sig oftast till våren, för den tar ens känslor med storm.

Appropå framtiden så ser jag fram emot en sommar i Linköping. Väldigt trevligt att så många ska vara hemma och ta hand om varandra. Ett lyckat EM, en hel del schyssta grillfester, ett soft jobb, sommarkvällspromenader och kärlek. Amen.

En vän till mig och en vän till mina vänner har avlidit.
Han var en god människa som levde för det han älskade och trodde på.
Det får mig att tänka på att livet är för skört för att slösa bort det på något som inte är värt ens tid.
Ta vara på er, era vänner, er kärlek och er tid.