E. Andersson

Nu sitter jag på Bjärka-Säbys slottsannex och skriver. Allt har börjat nu.
Nu bor jag verkligen här... Alla min saker är här, och mest av allt är mitt sinne och min ande här.
Jag trodde inte att jag skulle känna mig så mycket ett med naturen som jag gör just nu, jag trodde det skulle vara en pina att anpassa en sådan urbaniserad ung man som jag ändå är. Men tydligen har jag redan hunnit aklimatisera mig. Jag är ganska mycket ett med naturen just nu.
Att se allt det levande i parken här är fantastiskt faktiskt, men även att se det döda, t.ex. ekarna. Det är som om att dom är mitt i öknen.
Jag hoppas på en utveckling i mitt ande, kropp och själ detta år.

Ajöss!